Har just tittat på universum äckligaste, obehagligaste och konstigaste film. I skolan till och med. Läraren ville inte ens titta. Så creapy var den. Usch och fy. :(

Hade lite julstök hemma hos mig i onsdags. Massa snören och rosetter hit och dit. Nu har jag alla klappar i påsar i garderoben. Börjar nästan känna mig som en morsa som gömmer dem för sina barn.

Autumn leaves under frozen souls.

Hela mitt liv ligger i en liten låda nu. Jag lovar, hela mitt liv, allt som jag har varit med om. Eller hela mitt liv är att ta i. Men sen jag började fotografera händelser och gjorde dom till minnen. Från 2005 ungefär. Det är rätt mycket bilder, vet ni. 3 år. Vänner som kommit och gått, killar man träffat, skolarbeten man kämpat med.
Aja, det jag ville komma fram till var att mitt liv finns i den där lådan.. En liten jävla teknisk grej som jag ska lita på. Inte en enda bild, text eller nåt annat ska bort. Förstå vad jag är rädd om den. Jag ska bara fylla lådan hela tiden med massa underbara saker som jag kommer få vara med om. Sen när jag blir äldre, ska jag ta fram den här magiska lådan (som förmodligen kommer vara so last year då) och bara njuta. Njuta av mitt tonårsliv.