Ni vet den där känslan när man hör sin favoritlåt. Eller det behöver inte vara en favvolåt, bara en melodi man diggar jävligt hårt. Anyway, den känslan när ens låt strömmar ut från världens bästa högtalare så att man bara rycker till i kroppen och måste hålla en fot, ett finger eller en hand i takt. En sån känsla fick jag nyss i biomyset när Waterloo, Mamma Mia, Super Trouper, Dancing Queen, Money Money Money, The Winner Takes It All, Gimmie! Gimmie! Gimme!, SOS, Voulez-Vous och ALLA andra dunkades högt i salongen.