Ni som gillar att läsa om mig och mitt liv kan ju ta er en titt på den här texten. Om ni inte känner mig eller gillar mig så är den inte att rekommendera, den består endast av klagomål kan man säga. Men jag var tvungen, förlåt ..
Igår var jag så jävla ledsen att jag gjorde massa saker som man bara inte gör sent på natten. Jag skrev klart min novell, det har aldrig hänt i världshistorien att jag har pluggat 01.30 på natten på ett lov. Jag tog hand om all disk i köket, plockade ur maskinen, torkade alla luckor, kylskåp, frysar, ja alla ytor du kan finna i vårat minimala kök. Mamma såg att det var något konstigt när jag stor och slet arslet av mig i köket mitt på natten, hon slängde ur sig "du behöver inte diska stekpannorna om du inte vill, det tar jag imorgon". Blev ännu argare och skrubbade dem där satans pannorna och gjorde dem så rena att det blänkte om dem. Jag vek sedan tvätten och sorterade den i tre olika högar, en till Jonas, en till mig och en till mamma. Det blev totalt tre inte alltför stora högar med svarta kläder, deprimerande. Sedan gick jag upp och tog undan alla kläder på mitt golv, hängde upp och vek allt jag såg. Puffade till både kuddarna, täcket och lakanet. 03.18 var jag färdig och då började jag verkligen storgråta, konstig kväll va?
Klockan är nu 13.30 långfredagen den 21 mars och jag sitter fortfarande och ruttnar i den här äckliga datastolen i det här vidriga samhället jag har bott i i snart 16 jävla år. Just nu borde jag vara på väg upp till stugan, kanske till och med halvvägs. Men nej, mamma tycker inte det. Hon är frisk, kry och glad men ÄNDÅ så åker vi inte. Jag förstår inte? Hon tänker inte som oss, det måste vara någon jävel som hatar mig som har programmerat om hennes hjärna och gjort den negativ. Jag kan gå med på att hon känner sig trött efter att ha varit sjuk, men varför åker vi inte imorgon då? WHY GOD? TELL ME WHY? Vi kan åka imorgon och åka hem en dag senare, det betyder att jag får spendera halva min födelsedag i en bil men det skiter jag fullständigt i. 17 är iallafall en värdelös ålder och behövs inte firas någonstans. Jag tycker mamma ska vara förvånad att jag så gärna vill åka upp till stugan, hon ska vara glad att jag inte är någon dryg sminkad fjortis som bara klagar. Jag vill ju åka, jag vill upp dit och bara tänka på mig själv. Jag vill lära mig åka snowboard, jag vill! Men KUL att jag kommer spendera ännu en helg i äckelSkultuna, det här suger, fan vad jag hatar det här stället.
Vår stuga som min bästa morfar har byggt ligger 4 mil utanför Idre i ett litet samhälle som kallas Lövåsen. Där finns det en lift och tre nedfarter, hur perfekt som helst för mig och min bräda. Vår lilla lilla stuga är omringad av lyxvillor som massa rika gubbar äger tillsammans med deras fruar i pälsar och åtsittande skidställ. Men MITT hus är iallafall det bästa och Lövåsens övriga slott kommer aldrig upp i stugans nivå. Den heter Vila, sött va? Den är helt enkelt byggd för att man vila, ta en stund för sig själv och varva ner.





Förstår ni nu varför jag vill åka?