Både mitt och Daniels halsband gick sönder för ett tag sen. På samma sätt och ställe. Läskigt. Jag, skrockfull som jag är, ser ju alltid det här som tecken. Tecken på att vi kanske borde vara försiktiga osv.. Men vi tar oss över dessa hinder och bevisar för omvärlden att vi SKA vara tillsammans. Japp, så är det. Idag kilade vi ner på stan och fixade det iallafall, så nu har vi två hela halsband som pryder våra halsar och där ska dom hänga en lång tid framöver.